Livet på 90 kvadrat

Först måste jag bara peka på att alla diagnoser är otroligt individuella. Alla påverkas olika och symptomen är olika starka/jobbiga från person till person. Miljö, familjesituation och liknande påverkar också väldigt mycket hur problematiska problemen blir. Alla myter/missförstånd jag tar upp är det inte alla som möter, andra möter ännu fler. med det sagt, jag tycker att det är väldigt roligt att så många är inne och läser. Jag vet inte vad ni tycker för ni är inte så bra på att ge respons, men jag utgår ifrån att ni tycker att det är intressant, annars hade ni struntat i att klicka er in här :) När människor möter mig idag så är det här ibland den responsen jag får. Att jag verkar för "normal" för att kunna ha ADHD.  När mina barndomsvänner fick reda på att jag hade ADHD sa nästan alla att "Det har vi ju vetat hela tiden". Vad är det då som har förändrats?  Jag.  Jag har förändrats. Inte så att min diagnos har försvunnit, långt ifrån, men för var

"Jag hade en släng av ADHD igår" "Svårt att koncentrera dig? Det har ju jag med jag har väl också lite ADHD då" "Jag tycker inte heller om att göra sånt som är tråkigt. Om det är tecken på ADHD så har jag det med" Precis på samma sätt som att du inte har en depression bara för att du känner dig ledsen en dag så har du inte ADHD bara för att du har svårt att koncentrera dig en dag på jobbet eller för att du tycker att det är jobbigt att ställa dig och diska efter middagen.  Att ha ett eller två symptom på ADHD betyder inte att du har all problematik som en person med diagnosen har och att uttrycka sig som meningarna ovan blir otroligt kränkande och nedlåtande även om det inte alls är det som är meningen.  När det gäller fysiska sjukdomar och åkommor så uttrycker vi oss inte alls på samma sätt (Oftast inte i alla fall, myter och fördomar finns såklart runt många fler sjukdomar än ADHD och Npfdiagnoser) Men en sjukdom som inte "syns&quo

Ibland ser jag länkar som delas på sociala medier som hänvisar till forskning som påstår att ADHD inte finns utan att det bara handlar om kost, motion och uppförande. Och även om kost, motion och sociala faktorer absolut har en stor effekt på hur stark man kan känna av sin ADHD så är det inte så att man enkelt "botar" diagnosen genom att införa förändringar i de områdena. Man kan få klara förbättringar och för många så kanske faktorerna som bra kost och motion är helt avgörande för huruvida man fungerar någorlunda över huvud taget eller inte. Men ADHD finns . Det har varit ett erkänt funktionshinder i över 50 år och symptomen och beteendeproblemen har nämnts i medicinsk litteratur i över 200 år, bara under andra namn. Man föds med ADHD och i Sverige så så tror man att upp till 5% av alla barn har en ADHD diagnos. Hos vuxna är det upp till 4%. Därmed är det den  vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningen .  Anledningen till att antalet minskar bland

Vi börjar med uppdateringen kring medicin. Jag har ätit medicin nu i typ.. ja vad kan det bara. Tre veckor. Jag känner inte av någon stor skillnad egentligen, dosen jag äter är väldigt låg och förmodligen är det därför jag inte känner av den, Patrik tycker dock att jag är lugnare, och jag upplever att jag har liiite lättare för att få saker gjorda. När det gäller biverkningar är det enda jag egentligen märkt av den att matlusten minskat ännu mer och hungerkänslorna dämpas. Det är inte jättebra då jag redan har problem med att jag glömmer av att äta men jag är medveten om det och försöker att tänka på det de dagarna jag är hemma själv. utvärdering ska ske den 27 april hos en sjuksköterska och sedan ska vi ta beslut om huruvida jag ska öka dosen eller inte. Som det känns nu kommer jag nog att önska det då jag gärna hade sett en större effekt men det är ingen stress, det viktigaste är ju att jag får må bra och att kroppen ska orka med dosen. Så, angående rubriken. Jag har funderat s

Loftsängen blev så bra och nu nattas alla barnen i ett och samma rum även om alla sedan kommer över till oss en efter en varje natt. De får gärna komma över men det är såå skönt att Isak också har sin säng inne hos dem. Idag ska Patrik hämta tapeterna och förhoppningsvis kommer vi att tapetsera i helgen. Sedan ska jag ta tag i de sista inredningsdetaljerna. Soffan är målad och klar men madrassen ska skäras till en dyna och jag ska sy ett överdrag till den. Bordet ska slipas, limmas och målas, eventuellt så ska jag måla stolarna och en bänk. Den gamla bokhyllan ska göras till en diskho/arbetsbänk för lekköket och eventuellt så blir resterna av bokhyllan ett barbiehus. Åh så mycket kul, jag ska bara orka det också. :) Samtidigt som jag har en inlämningsuppgift, en hemtenta och ett projektarbete de närmaste veckorna, jag ska göra ett antagningsprov till slöjd och bildlärarutbildningen(!!!) sen kommer typ sommaren att vara här!

Påsken är över och våren verkar äntligen vara på ingång. Den här helgen, eller högtiden, måste ju vara den bästa som finns på många sätt. Tänk på vad påsken betyder, att Jesus dog för vår skull, hur stort är inte det? Att Jesus, som är Guds son, faktiskt har dött för MIG. Hur kan mitt liv vara värt det? Och inte nog med att han dog, han återuppstod. Han övervann döden så att jag skulle få möjlighet att leva ett liv med honom i evighet. Helt ofattbart underbart! Vår kyrka har dessutom haft några helt fantastiska insatser denna helgen, det har delats ut över 1000 matkassar och 1200 påskägg runt om i Sverige till människor som behövt. Så stolt över alla som är med och gör kyrkan. På Transformatorvägen denna helgen har fokuset, förutom påskens budskap, legat på att bygga en loftsäng inne i barnrummet. Isak ska få flytta in till flickorna och vi behövde en bra lösning för sängarna så Pappa har varit här och byggt stommen som vi nu håller på att måla. Vi ska även tapetsera om och fixa till