Lycka och sorg på samma dag

Dagarna går verkligen fort här uppe, det är bara tre dagar kvar(plus dagen vi åker så typ 4) och det smärtar verkligen att veta att man snart ska åka igen. Även om jag älskar Göteborg och mitt liv med Patrik där. Det här är alltid hemmahemma.

Igår var både en väldigt lycklig dag och en väldigt sorglig dag. Den började med att vi firade farmor som har fyllt 90 år. Så många vackra tal, och så många gånger ögonen svämmade över. Det var längesen jag kände Guds närvaro så starkt. På ett kalas. Fantastiskt.

När kalaset var slut så åkte vi hem, såg konungens återkomst. Och sedan var det dags att säga hejdå till Josef. Vår fina kusin från Österrike som har bott med oss i 6 månader. Nu är han påväg tillbaka hem för att sedan åka vidare till Florida. Vi gick från att ses en gång vart 3dje år, till att få träffas nästan en gång i veckan. Han har blivit som en lillebror för mig och det är otroligt jobbigt att han åker.

Bilderna är på Josefs härliga föräldrar, min faster Ulla och hennes man Robert.

Sedan är det mina bröder och Josef. 

Kärlek till er allihopa!