26 april 2012

En känslig fråga

Jag tycker det är svårt, svårt att ta ställning och svårt att stå för mina åsikter i den här frågan.
Men jag håller med Peter Larsson i hans debattartikel. Och det är svårt, för oavsett hur man som kristen uttrycker sig i den här frågan, så kommer man få kritik, antingen av icke kristna, eller av kristna med andra åsikter.

Jag har varit kristen hela mitt liv, jag har även vänner och bekanta som är homosexuella och bisexuella.
Så jag har mött frågor, och tvingats fundera och tänka över mina åsikter. och faktum är, att oavsett vad jag tycker om handlingarna, så älskar jag de vännerna så otroligt mycket.

Alla människor(jag menar verkligen bokstavligen alla människor) gör saker och tycker saker som jag inte tror är bra/rätt/sant/naturligt/kalla det vad du vill. Det inkluderar mig själv.

Jag tror inte att vi är satta på jorden för att döma varandra, utan för att älska och respektera varandra, men främst för att älska, respektera och representera Gud. Följa hans lagar, som förövrigt är satta för att skydda oss. För att vi ska må bra.

En människas värde ligger inte i ens handlingar

11 kommentarer:

  1. Ja, det är en fin tanke; att ens uppdelningar av rätt/fel, bra/dåligt och sant/falskt finns där genom Guds kärlek. Då kan man döma andra utan att kalla det döma. Men de lagar kristna kallar Guds skyddar oss inte i praktiken. De (genom människors förhållningssätt) delar upp oss i kategorier, där vissa aspekter av oss själva jämförs i värderande ordalag. Gud ÄR inte kristnas tolkningar av henne via bibeln. Det Gud ÄR i världen är något enormt mycket större. Religiösa konflikter grundar sig i idén om att ens egen tro är det enda rätta och sanna för alla. Din utsaga om meningen med vårt liv innebär att enormt många, ja faktiskt majoriteten, inte lever rätt. Deras liv manifesterar alltså inte det som kan inkluderas i livets mening.

    Att må bra i ett samhälle beror ytterst av att vara inkluderad i gemenskapen, såsom man är och väljer att vara. Homosexuella har en lång historia av utanförskap, fördomar och sociokulturell och politisk regelmässig diskriminering. Det går inte att "må bra" då. Jag har många gånger hört kristna argumentera för "Guds lagar" och "må bra"-kopplingen genom att hänvisa till självmordsstatistiken bland homosexuella. Homosexualiteten i sig leder till detta menar de, inte deras systematiska utanförskap. Tror du exv att det inte skulle påverka kristnas livsupplevelse om kristen tro diagnostiserades som sjukdom och att de skulle diskrimineras strukturellt i hela samhället pga tro?

    För att kunna se hur människor uppfattar sina liv behöver kristna se bortom sina sanningsanspråk på vad och vem Gud ÄR. Jag känner många, MÅNGA, som BLIVIT LEVANDE av att omfamna sin homosexualitet och bli självuttryckta. Vad är jag för människa om jag inte gläds med dem? Hur applicerar du resonemanget om syftet med med Guds lagar för dem? Skulle du vilja att allt det som gör dig lycklig i din tro och alla sätt den bidrar till ditt liv, beskrivs som något sämre, mindre sant, verkligt, levande och rätt?

    Om du inte vill döma så döm då inte. När du skriver "respektera och representera Gud" så har du gett begreppet "Gud" ett avgränsat innehåll, en avgränsning du själv har gjort, som ingen annan är ansvarig för. Om du begränsar Gud till din tolkning av henne så har du i praktiken redan dömt andra. Gud upplevs och beskrivs på ett oräkneligt antal sätt i världen. Kristna kan aldrig någonsin räkna med att bli hedrade för sin tro om de ser all okristen livssyn som mindre sann och rätt.

    Hur älskar man en människa om man inte älskar det som ger henne livsenergi? Vad är det då man älskar? Man kan inte VETA om okristnas upplevelse av Gud eller livet är sämre eller falska. Man är bara sig själv. Man har själv satt begränsningar på Gud, det är inte Gud själv som gör det. Är en människas handlingar skilda från hennes mänsklighet? Människor bör, om de vill vara LEVANDE, uttrycka dem de ÄR, inte det som de tror förväntas av dem för att de ska bli accepterade.

    Att kalla sig kärleksfull räcker inte, anser jag. Så otroligt många kristna jag hört bäddar in varenda åsikt om andras liv i ett förment mjukt täcke av påstådd kärleksfullhet. Men den kärleken utgår från deras egna religiösa sanningsanspråk, vilken inkluderar en vokabulär om kärlek.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du säger att jag med mitt resonemang påstår att "majoriteten, inte lever rätt", det stämmer inte, jag påstår att det inte finns EN ENDA människa som lever rätt. Eller, som uppfyller Guds standard. Det är just därför Jesus dör för oss.

      Jag vill inte döma någon, oavsett sexualitet, eller annat som de tycker definierar dem.

      Jag behöver inte gilla deras handlingar för att älska dem. Jag gillar inte många av mina egna handlingar som på många sätt definierar vem jag är, men jag älskar mig själv ändå, samma med min man, min familj och mina vänner.


      "Tror du exv att det inte skulle påverka kristnas livsupplevelse om kristen tro diagnostiserades som sjukdom och att de skulle diskrimineras strukturellt i hela samhället pga tro?"

      Faktum är att kristna över hela välden( ca 75% av alla världens kristna) förföljs, dödas och hånas för vår tro. Vi vet hur det är att ses som annorlunda, även om vi inte förföljs i Sverige så möter vi kritik och fördomar hela tiden.

      Det betyder dock inte att vi har rätt att ta ut hämnd, eller göra livet jobbigt för människor som inte tror som oss. Gud säger att vi ska älska alla människor, speciellt våra fiender och de som förföljer oss.
      (För att förtydliga, jag menar INTE att homosexuella osv är våra fiender, utan de som utsätter oss för förföljelse osv)

      Om men människa har en annan sexualitet så betyder det INTE att den människan är mindre värd, det betyder INTE att Gud älskar den människan mindre.

      En ärlig tro kan aldrig påtvingas en människa, det enda man kan göra är att älska sina medmänniskor och hoppas att de en dag ser att man lever på något annat än det världen erbjuder.

      Radera
    2. Du har visst åsikter om rätt och fel livsval. Eller åtminstone att vissa val och sätt att uttrycka sig själv är mindre fel än andra. Det är helt enkelt dömande att se livet så eftersom människors tro, inte tro, sexualitet, familjeliv osv existerar i en enorm mångfald och inte har samma konsekvenser för alla. Att se EN tro, EN samlevnadsform, EN aspekt på sew och kärlek som DEN ENDA rätta nödvändiggör dömande. Det är bara att acceptera.

      Vad en människa är och hur hon uttrycker sig är komplicerat. Jag gissar att du gillar de delar av dig som uttrycker din tro på något sätt och att du inte gillar det som sas "avfaller" från hur man "bör" leva som kristen. Men du hanterar gissningsvis andra efter samma bedömande skala, vilket betyder att du gör dig själv och din tro till utgångspunkt för vad som ska anses vara rätt och fel i andras liv. Om andra upplever egna motsvarigheter av det du själv älskar i ditt eget liv; är det då inte kärlek att hedra det?

      75%? För er tro? för VAD i tron? För att ni har en personlig relation till Gud? Vad är det egentligen för faktum du talar om? Kritik och fördomar möter kristna ofta, även i Sverige. Men jag anser att den kritiken nästan aldrig handlar om kristnas egen relation till Gud utan till deras förhållningssätt till annan tro och till aspekter av människors liv. Många kristna verkar inte kunna skilja på sin egen Jesusrelation och sina värderande åsikter om andras liv och erfarenheter.

      Det är lätt att tro, känna och säga att man älskar andra, och hänvisa till bibeln. Men när man värderar olika upplevelser och beskrivningar av Gud eller livet, olika sätt att leva tillsammans, olika sexuella val och preferenser längs värderande skalor så bedömer man faktiskt VÄRDET på et liv som människor väljer att ha. Kristna försvarar sin påstådda kärleksfullhet till dödagar, men jag anser att det krävs mer för att älska någon, än att säga det och känna det.

      Det enda man kan göra? Det du mer kan göra är att lyssna efter MOTSVARIGHETER i världen av det du anser att din tro ger dig. Även du lever inom den enorma mångfald av kontext som "världen erbjuder". Du har i verkligheten inget bättre eller sannare än någon annan.

      Radera
    3. Självklart har jag åsikter om vad som är rätt och fel, precis som alla andra människor. Men det innebär inte att jag dömer eller ser ner på någon annan. Alla människor är fria att tycka, tänka och leva precis som de vill,

      "Vad en människa är och hur hon uttrycker sig är komplicerat. Jag gissar att du gillar de delar av dig som uttrycker din tro på något sätt och att du inte gillar det som sas "avfaller" från hur man "bör" leva som kristen. Men du hanterar gissningsvis andra efter samma bedömande skala, vilket betyder att du gör dig själv och din tro till utgångspunkt för vad som ska anses vara rätt och fel i andras liv."

      - Jag vet inte om jag förstår dig helt rätt här, men nej, jag har inte mig själv som utgångspunkt för vad som är rätt och fel. Min tro ja, mig själv nej. Jag är så långt ifrån perfekt man kan komma.

      - Kärlek är inte att automatiskt acceptera allt och aldrig säga ifrån.

      "Vad är det egentligen för faktum du talar om? Kritik och fördomar möter kristna ofta, även i Sverige."

      - Det jag menar är alla länder där kristna dödas dagligen för sin tro, oavsett om de har gjort något eller inte. Oavsett om de yttrat sig eller inte. Det räcker med att de tror. Visst, här i västvärlden är det ofta kritik, och det kanske inte anses som så farligt men det gör det inte mindre jobbigt. Det gör det inte mindre svårt att känna acceptans/del av en grupp.

      När jag var yngre önskade jag att jag inte var kristen, för jag kände mig aldrig riktigt accepterad. Det enda problemet i det var att jag har verkligen upplevt Gud, och om jag skulle säga att jag inte tror att han finns så skulle jag inte bara ljuga för alla andra utan jag skulle mest av allt ljuga för mig själv.

      Jag säger inte det för att få sympati, eller för att det är "minsann lika synd om oss kristna". Anledningen till att jag berättade det i den förra kommentaren är på grund av det du sa i din första kommentar, - Skulle du vilja att allt det som gör dig lycklig i din tro och alla sätt den bidrar till ditt liv, beskrivs som något sämre, mindre sant, verkligt, levande och rätt? - . Vi har det redan så.



      "bedömer man faktiskt VÄRDET på et liv som människor väljer att ha. Kristna försvarar sin påstådda kärleksfullhet till dödagar, men jag anser att det krävs mer för att älska någon, än att säga det och känna det."

      - En människas värde ligger aldrig i vilka åsikter, känslor, val, osvosvosv man känner/gör/tycker. Även om man ofta kopplar ihop värdet med de ovanstående.

      "Det enda man kan göra? Det du mer kan göra är att lyssna efter MOTSVARIGHETER i världen av det du anser att din tro ger dig. Även du lever inom den enorma mångfald av kontext som "världen erbjuder". Du har i verkligheten inget bättre eller sannare än någon annan."

      - Jag vet att jag med lever i världen, det gör vi alla, men jag försöker att inte leva AV världen. Det är skillnad. Oavsett om du vill tro så eller inte. :)

      Radera
  2. Anonym biter sig i svansen. Tyvärr. För man kan inte domdera mot dömandet med att döma.

    Annars så är det väl en vettig inställning att inte sätta sig till doms över något som inte är och inte kan bli ens eget "problem". Det är den hållningen jag själv valt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kunde inte ha sagt det bättre själv!

      Radera
    2. Nej, det är sant. Att kritisera åsikter om att man själv har rätt tro, samlevnadsform och sexualitet och att andra varianter av dessa fenomen är fel, synd, sjukdom, uppror osv, är faktiskt dömande av dessa åsikter. Men det jag talar om är människors dömande av andra motsvarigheter av det man själv älskar i sitt eget liv, inte minst samtidigt som man kallar detta värderande jämförande för "kärlek".

      Ofta möter jag kristna som anser sig vara personligen dömda av mig för att jag kritiserar deras förhållningssätt till andra. De kan inte skilja på sin upplevelse av Gud och sina åsikter om vad Gud/livet är i världen utanför dem och deras upplevelse.

      Radera
  3. Inte för att vara den som är den men ditt blogginlägg har extremt lite att göra med artikeln på dagen.
    Om det var medvetet så - read no more.
    Om det var omedvetet så säger inte författaren till artikeln att det är fel att vara homo/bi/transa eller ens att prata om HBTfrågor. Det som ifrågasätts är att RFSL får statliga pengar för att prägla väääldigt unga människor med deras extremt sexualiserade människosyn.

    Att prata analsex med 12åringar (ja, det har dom gjort) är inte samma sak som att upplysa om HBT för att främja respekt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Jag vill betyga att ordet "homofob" verkligen inte passar in på mig. Jag ser värdet i alla människor, det värde som Gud har gett oss alla i sin skapelse."- Peter larsson

      På vilket sätt har Ewas inlägg ingenting med det här å göra?

      Radera
  4. Det spelar ingen roll hur personen är, de är fortfarande Guds barn. I bibeln står det "Älska din näste som dig själv." och "Älska dina fiender." vad är det för skillnad på dessa? Jag skulle säga ingen alls.
    Min nästa är vilken person som hellst, spelar ingen roll vad de gör, tycker/tänker eller hur de ser ut. Jesus säger att jag ska älska alla människor, och igenom Hans död och uppståndelse och i kraft av den Helige Ande så kan jag älska alla människor. Alla människor är ovärdeliga.
    Bra skrivet Ewa

    SvaraRadera

Skriv gärna här!