God is God

Dagens inlägg är inspirerat av Steven Curtis Chapmans låt God is God.

Och jag är tillbaka vid det här ämnet att man inte alltid förstår varför vissa saker händer,
man kan känna sig så hjälplös och sviken innan man åter känner luften under vingarna.
Eller så är man arg för att det händer dåliga saker för andra. man kan inte förstå varför saker och ting är som dom är.


"God is God and I am not, I can only see a part of the picture his painting"

Vi kan bara se endel, vi kan se det som redan är målat, den delen av oss som varit och som är, men vi kan inte alltid se vad som ska komma.
och jag tror att det är så enkelt att vi helt enkelt inte är mogna att se hela bilden på en gång.

det är samma som att vi inte får se andra människors porträtt,
vi får ingen annans livshistoria berättad för oss förutom våran egna.
Deras historia är till för dom, vi behöver inte förstå varför deras liv ser ut som det gör.
(Med detta menar jag dock inte att vi inte ska hjälpa dom som har det sämre, det ska vi absolut göra, oavsett om det är ett barn i Afrika eller tjejen i klassen som är mobbad så ska vi göra vad vi kan för att den personen ska få det bra,)
Hjälpa ska vi, men att vi hjälper betyder inte att vi har rätt till deras livshistoria.
Blev det tjorvigt eller förstod ni? :)


Fundera och återkom

God Bless

Ewa