12 oktober 2016

The Lady at the gym

Jag såg den här videon för ett tag sedan



Och det slog mig, att jag gör precis likadant, i princip alla relationer jag har. 
Jag är så rädd för att inte bli accepterad eller omtyckt att jag tycker att jag ser alla möjliga tecken för att en person inte tycker om mig. Jag lägger på tankar och känslor om mig själv på den människan som han eller hon mest troligt aldrig haft, i ett försök att inte bli sårad eller besviken. 

Det tar otroligt mycket energi och är en ond cirkel som är fruktansvärt svår att bryta. Jag är så van att känna att jag inte passar in och inte hör hemma någonstans att jag har svårt att acceptera en situation där jag gör det. 

Jag vet att all den energin som går åt till det här är bortkastad. Den enda som jag behöver söka acceptans ifrån är Gud och han har redan gett mig den, hans kärlek till mig är inte baserad på vad jag gör, hur jag säger något eller hur mina känslovågor går. Det är en utmaning, att släppa jakten på människors gillande och istället bara omfamna och ta emot det faktum att Gud gillar mig varje dag. Hela tiden. Alltid.

God's love isn't based on me, it's placed on me

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv gärna här!