8 juni 2013

komplikationerna, förlossningen och dagarna efter

Så mycket har hänt sen sist.
Det senaste inlägget jag skrev var den sista normala dagen vi skulle komma till att ha :)
Natten till onsdagen vaknade jag av att jag hade blödningar. Vi åkte in akut men det enda de kunde konstatera var att bäbisen mådde  bra och att man inte visste vad det berodde på. Så onsdag eftermiddag fick vi åka hem igen, bara för att få åka in igen natten till fredag.
Då slutade det med att vi låg inne i fem dagar för att blödningarna inte slutade.

Under helgen fick jag tabletter som skulle stoppa blödningarna och på tisdagen fick vi åka hem igen men tidigt torsdagmorgon började blödningarna om och vi fick åka in igen.

På Fredagen fick vi veta att överläkaren bestämt att vi skulle bli igångsatta. Vi hade precis gått 37 fulla veckor i graviditeten så bebisen räknades som fullgången.

Vi blev igångsatta med ballongkateter, men det hände inte så mycket så klockan 10 på lördagen tog de hål på hinnorna så att vattnet gick och klockan 12 fick jag dropp som skulle sätta igång värkarna.

Vi var lite nervösa hela tiden då risken för att det ska bli kejsarsnitt är 35% när man blir igångsatt som förstföderska. Så på grund av den höga risken valde jag att ta ryggmärgsbedövning, och slutade då helt med lustgasen.

Dock tog inte den bedövningen som den skulle, utan jag blev bara bedövad på vänster sida men då man bestämde att jag skulle få göra om ryggmärgsbedövningen så var jag redan öppen 9 cm och valde då att börja om med lustgasen istället.

Klockan 00.54 den 2 juni, efter ca 40 minuter med krystvärkar, så kom hon ut, vår älskade älskade dotter.

17 dagar tidig, 50 cm lång och 3470 gram 

 Då man konstaterat att hon mådde bra och var frisk så fick vi åka ner till BB avdelningen och där fick vi  stanna till tisdageftermiddag.

Nu har vi hunnit vara hemma några dagar, och besöken avlöser varandra. Vi njuter av varje sekund med henne och Patrik är en helt fantastisk pappa. Självklart är han även Elsas favorit redan nu :) Och jag måste säga att jag har full förståelse, hennes pappa är ju faktiskt den bästa människan jag vet, :)





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv gärna här!